Way of living by F

Hej! Skrev för ett tag sedan att jag nästan var hemlös. Det har löst sig och jag bor numera hos en kollega till mig, tillfälligt. Ska fortsätta att leta efter rum men jag har iallafall en bas i minst 1 månad, och jag kan flytta när jag vill. Känns så himla skönt och tänk vad snälla folk det finns runtom en. Nu ska hon visa mig runt i området (jag har ALDRIG varit såhär norr i London förr) och hur jag tar mig till tuben, ska ju jobba imorgon. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom jag inte har skrivit här på hur länge som helst, så har det hänt en hel del. Jag är snart hemlös (lägenhetssökande!!). Mitt ex är med i "ensam mamma söker" (inga kommenterar om den!).

 

Såklart finns det så mycket annat som jag skulle vilja dela med mig, men med risk för att bli för personlig så valde jag två av sakerna.

 

Jag har snart varit i London i ett år, om bara två veckor, den 23 September. Det var då mitt äventyr och livs bästa beslut hade tagits. Jag skulle prova på lyckan i London, och LYCKA blev det. Jag är gladare än aldrig förr, London är min stad, det är här jag trivs som bäst. Därför är det väldigt frustrerande att kanske (minsta sannolikhet, förhoppningsvis) behöva åka hem för att jag inte hittar rätt lägenhet till mig. Efter att ha delat rum i ett år, är jag redo för att ha mitt egna privata, med mina saker, mina kläder och produkter, ha tänt när jag vill och så vidare. Samtidigt så har det gett mig så mycket mer. Jag har fått fantastiska vänner och fått bo i ett sjukt bra område. Jag har lärt mig det viktigaste, PENGAR är inte allt-och framförallt inte lycka.

 

Jag har lärt mig så otroligt mycket. Fixade min första lägenhet, ett jobb, vänner, bank, NI-nummer och doktor. Detta är det man brukar göra, men möjligtvis inte i ett annat land, där man inte har någon säkerhet. Jag ÄR stolt över migsjälv.

 

Vet egentligen inte vad jag vill ha sagt, men det var så länge sedan jag skrev här. Så ni alla som undrar hur jag har det, så har jag det så bra som jag bara kan.